Mikroplaster är små plastfragment som är mindre än 5 millimeter i storlek. De kan vara plaster som var tillverkade i liten storlek från början, till exempel plastpellets i industrin eller mikroplast i kosmetika och rengöringsprodukter. De kan också uppstå större plastprodukter (plastpåsar, däck, textilier) bryts ner över tid genom sol, nötning och kemisk påverkan (European Chemicals Agency).
Nanoplaster är plastpartiklar under 100 nanometer (0,0001 mm). Dessa extremt små partiklar har visat sig kunna passera biologiska barriärer, som tarmväggen och blod-hjärnbarriären. Därför kan de potentiellt nå känsliga organ som lever, hjärna och hjärta (Trends in Analytical Chemistry (1)).
Var finns mikroplaster?
Mikroplaster har påvisats nästan överallt i vår omgivning. De förekommer i världshaven, floder, sjöar, markjord och till och med i glaciäris och atmosfären. Dessutom har de även hittats i nederbörd, vilket innebär att att de cirkulerar i atmosfären och faller ner med regnet (Trends in Analytical Chemistry (2)). Genom regn och vind transporteras de vidare till avlägsna platser som Arktis, Himalaya och avlägsna öar utan mänsklig aktivitet (Nature Geoscience; Science Advances).
Mikroplaster har också identifierats i vanliga livsmedel och drycker som bordssalt, öl, honung och framför allt i både kranvatten och flaskvatten. En global studie från Orb Media visade att 83 % av kranvattenprover innehöll mikroplaster. En senare studie med nya mätningsmetoder fann upp till 240 000 plastpartiklar per liter i flaskvatten, varav cirka 90 % utgjordes av nanoplaster (PNAS).
Mikroplaster har även hittats i människokroppen – i blodet, lungorna, levern, moderkakan och nyligen även i hjärnvävnad. Det tyder på att vi inte bara utsätts för mikroplaster genom mat och vatten, utan att de också kan tas upp av våra organ och eventuellt orsaka biologiska effekter (Trends in Analytical Chemistry (1)).
Varför är de ett problem?
-
Miljömässigt: Mikroplaster tas upp av plankton, fisk och andra organismer och förs sedan upp genom näringskedjan. De kan störa matsmältning, blockera näringsupptag och bidra till försurning i vattenmiljöer (Environmental Pollution).
-
Hälsomässigt: Mikroplaster kan bära på eller innehålla skadliga kemikalier som bisfenol A (BPA), ftalater och PFAS (Science of the Total Environment). Dessa ämnen är kopplade till hormonrubbningar, cancer, fertilitetsproblem och andra kroniska sjukdomar (Naturskyddsföreningen).
-
Vattenkvalitet: Mikroplaster i dricksvatten är svåra att filtrera bort helt, särskilt de minsta partiklarna. Flera studier visar att även renat vatten innehåller plastpartiklar som är biologiskt aktiva (WHO).
Tidslinje: Från upptäckt till dagens mikroplastkris
-
1907: Leo Baekeland uppfinner den första helsyntetiska plasten, bakelit. (Science History Institute).
-
1930–40-talet: Forskare utvecklar andra plaster som polyeten (PE), polyvinylklorid (PVC) och polystyren (PS). De används brett under och efter andra världskriget (Plastics Europe).
-
1950: Global plastproduktion når cirka 2 miljoner ton per år (Our World in Data).
- 1969: Forskare hittar plast i maginnehållet hos havsfåglar (The Auk).
-
2004: Richard Thompson vid University of Plymouth myntar termen “microplastics” och varnar för potentiella miljörisker (Thompson)
-
2018: Sverige börjar reglera mikroplaster (Kemikalieinspektionen)
-
2019: WHO publicerar kritisk översikt och anser att kunskapsluckor kvarstår gällande hälsoeffekter (WHO)
-
2023: EU antar förbud mot avsiktligt tillsatta mikroplaster i t.ex. kosmetika, konstgräs, färg och gödningsmedel (European Commission).
-
→ Reglerna börjar gälla 2025 och fasas in successivt fram till 2031.
-
-
2024: Genombrott inom detektion av nanoplaster där forskare vid Princeton University utvecklar en hyperspektral metod (SRS-mikroskopi) (PNAS).
-
2024–2025: Flera studier visar förekomst av mikroplaster och nanoplaster i dricksvatten samt absorbering av kemikalier som PFAS och bisfenoler (Journal of Contaminant Hydrology; TrAC (1); PNAS)
Miljöperspektiv: spridning & ekosystemeffekter
Mikroplaster har visat sig vara ett allvarligt hot mot marina ekosystem. De små plastpartiklarna kan misstas för föda av djur som plankton, musslor, fiskar och sjöfåglar, vilket leder till svält, inre skador och försämrad reproduktion. Enligt en studie av Laist påverkas minst 267 marina arter av plastskräp, inklusive 86 % av alla havssköldpaddsarter och 44 % av sjöfågelsarter. När plasten konsumeras fyller den djurens magar utan att ge näring, vilket kan leda till döden.
Mikroplaster sjunker ofta ner till havs- och sjöbottnar, där de samlas i bottensedimentet. Där kan de stanna kvar länge, men också spridas vidare av djur som gräver i botten, som till exempel ormstjärnor. Dessa djur påverkar hur mikroplasterna rör sig i sedimentet (Journal of Hazardous Materials). Mikroplaster kan störa viktiga funktioner i bottenmiljön, som nedbrytning av organiskt material och syreutbyte. Det kan i sin tur påverka livet för små bottenlevande djur och förändra hela ekosystemet (Chemosphere). Forskning har också visat att om det finns mycket mikroplast i sedimentet, kan vissa arter minska kraftigt i antal (Science Advances).
Mikroplaster drar till sig miljögifter som till exempel PCB och DDT från havsvattnet (Environmental Science & Technology). När djur äter plasten kan gifterna hamna i deras kroppar. En studie visade att plast i havet kan innehålla mycket högre halter av gift än vattnet runt omkring. Det gör att mikroplaster blir extra farliga för både djur och miljö.
Hälsoperspektiv: risker och forskning
Forskningen om mikro- och nanoplasters påverkan på människors hälsa är fortfarande relativt ny och komplex. Många resultat är preliminära, och forskarvärlden arbetar fortfarande med att klargöra exakt vilka risker som kan finnas.
Mikro- och nanoplaster har upptäckts i flera mänskliga organ och kroppsvätskor, inklusive blod, lungor, lever, njurar samt hjärn- och moderkaksvävnad. En studie visade att koncentrationerna av plastpartiklar var särskilt höga i hjärnan, njurarna och levern, vilket tyder på att nanoplaster kan passera biologiska barriärer som blod-hjärnbarriären (Archives of Toxicology).
Förutom att själva partiklarna kan orsaka cellstress och inflammation, kan de fungera som bärare av hormonstörande ämnen som bisfenol A (BPA), PFAS och ftalater (Science of the Total Environment). Dessa kemikalier är kopplade till hormonrubbningar, fertilitetsproblem, cancer och metabola sjukdomar och utgör därmed en extra risk vid plastbelastning i kroppen (Naturskyddsföreningen).
Trots att mikro- och nanoplaster har påvisats i flera mänskliga organ och kroppsvätskor saknas fortfarande tillräcklig forskning om deras direkta effekter på människors hälsa. Denna kunskapslucka beror dock inte nödvändigtvis på att det saknas samband, utan snarare på metodologiska begränsningar inom forskningen. Eftersom hela jordens befolkning i dag är exponerad för mikroplaster i varierande grad, finns det inga verkliga kontrollgrupper att jämföra med. Detta gör det svårt att fastställa orsakssamband och gränsvärden (MedShadow Foundation). Resultatet blir att hälsorisker som potentiellt är allvarliga fortfarande är otillräckligt kartlagda, trots tydliga indikationer från djurstudier och experimentella modeller.
Observera att mycket av forskningen kring nanoplaster och deras effekter på människors hälsa fortfarande är under utveckling. Många av de potentiella riskerna är hypoteser baserade på tidiga studier och djurmodeller. Därför bör man tolka hälsopåståenden om nanoplaster med försiktighet tills mer vetenskaplig konsensus finns.
Praktiska tips på vad man själv kan göra
- Använd vattenfilter (helst NSF-certifierade)
Välj ett filter för hemmet som är NSF-certifierat, eftersom dessa har testats och verifierats för att effektivt reducera mikroplastpartiklar. -
Undvik att värma mat i plastförpackningar
Värme kan göra att plast släpper ut mikroplaster och kemikalier. Använd glas- eller keramikbehållare istället, särskilt i mikrovågsugn. -
Välj kläder i naturmaterial
Syntetiska tyger som polyester och akryl släpper ifrån sig mikrofibrer vid tvätt. Kläder i bomull, ull eller lin bidrar till mindre mikroplast i avloppsvattnet. -
Använd tvättpåsar eller mikrofiberfilter i tvättmaskinen
Särskilda tvättpåsar eller filter för tvättmaskiner fångar upp mikrofibrer innan de spolas ut med avloppsvattnet. -
Minska användningen av engångsplast
Genom att välja återanvändbara alternativ som tygkassar, glasflaskor och rostfria matlådor minskar du ditt plastavfall och därmed mängden mikroplaster i miljön. -
Sortera och hantera plastavfall rätt
Att återvinna plast och undvika nedskräpning minskar risken för att plast bryts ner till mikroplaster i naturen.
Mikroplaster är en global miljöutmaning med dokumenterad förekomst även i dricksvatten. Trots framsteg i reningsteknik, passerar fina partiklar ofta filter och når till slut människans kropp. Hälsoeffekter är ännu under utredning, men potentiella risker inkluderar inflammation, hormonstörningar och kroniska sjukdomar. Genom att minska plastanvändningen och välja filtrering, kan man kraftigt reducera exponeringen i hem och verksamheter. EU:s nya måttstockar för mikroplastmätning markerar ett viktigt steg mot framtida reglering.
Vattenfilter mot mikroplaster
För den som vill ta ett aktivt steg mot renare vatten i vardagen är FX-serien ett utmärkt val. Med avancerad filterteknik som reducerar mikroplaster, bakterier, klor och andra föroreningar ned till 0,1 mikrometer, erbjuder FX-serien ett av marknadens mest effektiva skydd.
Systemet är dessutom världens första filter certifierat enligt NSF/ANSI 401 för mikroplastreduktion, vilket garanterar en dokumenterad borttagningseffektivitet på upp till 99,99 %.
Vill du läsa mer om vattenkvalitet, hälsa och aktuella riktlinjer?
Utforska vår huvudsida Vatten & Hälsa → för mer information, myndighetskällor och praktiska tips för rent och tryggt dricksvatten.
Källor
European Chemicals Agency (ECHA)
Microplastics
https://echa.europa.eu/sv/hot-topics/microplastics
Trends in Analytical Chemistry (TrAC)
(1) Luo, Y., et al. Mapping micro(nano)plastics in various organ systems: Their emerging links to human diseases? (2025)
https://doi.org/10.1016/j.trac.2024.118114
(2) Wei, L., et al. Microplastics in rainwater/stormwater environments: Influencing factors, sources, transport, fate, and removal techniques (2023)
https://doi.org/10.1016/j.trac.2023.117147
Nature Geoscience, Allen, S., et al.
Atmospheric transport and deposition of microplastics in a remote mountain catchment (2019)
https://doi.org/10.1038/s41561-019-0335-5
Science Advances, Bergmann, M., et al.
White and wonderful? Microplastics prevail in snow from the Alps to the Arctic (2019)
https://doi.org/10.1126/sciadv.aax1157
Orb Media, Tyree, C., Morrison, D.
Invisibles: The Plastics Inside Us (2017)
https://orbmedia.org/the-invisibles
Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS), Qian, N., et al.
Rapid single-particle chemical imaging of nanoplastics by SRS microscopy (2024)
https://doi.org/10.1073/pnas.2300582121
Environmental Pollution, Wright, S., Thompson, R. C., Galloway, T. S.
The physical impacts of microplastics on marine organisms: A review (2013)
https://doi.org/10.1016/j.envpol.2013.02.031
Science of the Total Environment, Yu, F., et al.
Interaction of microplastics with perfluoroalkyl and polyfluoroalkyl substances in water: A review of the fate, mechanisms and toxicity (2024)
https://doi.org/10.1016/j.scitotenv.2024.175000
Naturskyddsföreningen
Frågor och svar om PFAS
https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/fragor-och-svar-om-pfas/
World Health Organization (WHO)
Microplastics in drinking-water (2019)
https://www.who.int/publications/i/item/9789241516198
Science History Institute
Leo Hendrik Baekeland
https://www.sciencehistory.org/education/scientific-biographies/leo-hendrik-baekeland/
Plastics Europe
History of Plastics
https://plasticseurope.org/plastics-explained/history-of-plastics/
Our World in Data, Ritchie, H., Samborska, V., Roser, M.
Plastic Pollution (2023)
https://ourworldindata.org/plastic-pollution
The Auk, Kenyon, K. W. ,Kridler E.
Laysan Albatrosses swallow indigestible matter (1969)
https://doi.org/10.2307/4083505
Thompson, R. C., et al.
Lost at Sea: Where Is All the Plastic? (2004)
https://doi.org/10.1126/science.1094559
Kemikalieinspektionen
Svenska regler om plastpartiklar i kosmetiska produkter
https://www.kemi.se/lagar-och-regler/plastpartiklar-i-kosmetiska-produkter
European Commission
Commission Regulation (EU) 2023/2055 – Restriction of microplastics intentionally added to products
https://single-market-economy.ec.europa.eu/
Journal of Contaminant Hydrology, Chandra, S., Walsh, K. B.
Microplastics in water: Occurrence, fate and removal (2024)
https://doi.org/10.1016/j.jconhyd.2024.104360
Laist, D. W. In: Coe, J. M., Rogers, D. B. (Eds.), Marine Debris
Impacts of marine debris: entanglement of marine life in marine debris including a comprehensive list of species with entanglement and ingestion records (1997)
https://doi.org/10.1007/978-1-4613-8486-1_10
Journal of Hazardous Materials, Coppock, R. L., et al.
Benthic fauna contribute to microplastic sequestration in coastal sediments (2021)
https://doi.org/10.1016/j.jhazmat.2021.125583
Chemosphere, Li W., et al.
Impacts of microplastics addition on sediment environmental properties, enzymatic activities and bacterial diversity (2022)
https://doi.org/10.1016/j.chemosphere.2022.135836
Science Advances, Redondo-Hasselerharm P. E., et al.
Nano- and microplastics affect the composition of freshwater benthic communities in the long term (2020)
https://doi.org/10.1126/sciadv.aay4054
Water Companys redaktion
Faktagranskad av: Water Companys redaktion
Artikeln är faktagranskad av vårt team med kompetens inom vattenkvalitet, miljö och dricksvattenstandarder, med underlag från svenska och internationella myndighetskällor.