PFAS i dricksvatten – hur farligt är det egentligen?
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en grupp av industriellt framställda kemikalier som har använts i allt från stekpannor och matförpackningar till brandskum och textiler. Men under de senaste åren har PFAS blivit en het debattfråga – inte minst för att det har upptäckts i det svenska dricksvattnet. Hur har detta hänt, och vad innebär det för vår hälsa?
Vad är PFAS?
PFAS är en stor grupp kemikalier med vatten- och smutsavvisande egenskaper. Dessa egenskaper har gjort dem attraktiva för många industrier, men de har också en allvarlig nackdel: de bryts extremt långsamt ned i naturen. Därför kallas de ofta för ”evighetskemikalier”.
Vanliga produkter där PFAS kan finnas inkluderar:
- Non-stick köksvaror: Stekpannor med non-stick-beläggning kan innehålla PFAS för att ge en smuts- och fettavvisande yta.
-
Vattenavvisande kläder och textiler: Ytterplagg, paraplyer, väskor, tält, bilklädsel, skor, mattor och möbeltyg kan vara behandlade med PFAS för att bli vatten-, fett- och smutsavvisande.
- Klass B brandsläckningsskum: Vissa typer av brandskum innehåller PFAS för att effektivt släcka vätskebränder.
-
Vax & rengöringsmedel: Vaxer som skidvalla, golvvax, bil- och båtvax och rengöringsmedel för soffor, mattor, bilar, fönster kan innehålla PFAS för att göra ytan mer smuts- och vattenavvisande.
-
Matförpackningar: Popcornpåsar, pizzakartonger, engångsmuggar och andra pappersförpackningar kan innehålla PFAS för att stå emot fett och vätska.
-
Smink & kosmetika: Smink, solkräm, hudkräm och underlagskräm kan innehålla PFAS för att ge produkterna olje- och vattenavstötande egenskaper samt förbättra hållbarheten.
Hur hamnade PFAS i svenskt dricksvatten?
PFAS kallas för “evighetskemikalier” eftersom de är extremt svåra att bryta ner i naturen. Redan vid tillverkningen släpps PFAS ut till både luft och vatten. Under produktens användning fortsätter utsläppen – till exempel genom slitage, tvätt eller avdunstning. Efter användning kan PFAS spridas vidare genom förbränning, eller genom att hamna i avfall som läcker till mark och grundvatten. Till slut når PFAS våra vattenkällor – och vårt dricksvatten.
PFAS har spridits i Sverige via industrier, avfallsdeponier och framför allt genom brandskum. Ett särskilt stort problem har varit brandövningsplatser där PFAS-haltigt skum använts i decennier och läckt ner i grundvattnet.
I Sverige har det gjorts omfattande undersökningar av dricksvatten, och på flera platser har halter av PFAS som överskrider gränsvärdena upptäckts – till exempel i Ronneby, Uppsala och Tullinge. I vissa områden har dricksvattnet renats eller stängts av för att minska exponeringen.
Vilka är konsekvenserna av PFAS för människor?
PFAS lagras i kroppen under lång tid och kan påverka hälsan negativt på flera sätt. Forskning har kopplat höga halter av PFAS till flera hälsorisker:
- Ökad risk för cancer – Vissa typer av PFAS misstänks vara cancerframkallande. Flera studier visar ett samband mellan PFAS och ökad risk för vissa cancerformer, såsom sköldkörtel-, njur-, bröst-, testikelcancer och barnleukemi. (National Cancer Institute, 2023)
- Försämrat immunsystem – Studier visar att PFAS kan minska effekten av vaccin och försvaga immunförsvaret. (Environmental Health, 2023)
- Fertilitet och hormonpåverkan – PFAS kan störa hormonbalansen och påverka fertiliteten. (National Institute of Environmental Health Sciences, 2023)
- Högre kolesterolnivåer – Flera studier har kopplat PFAS till förhöjda kolesterolvärden och hjärtsjukdomar. (Harvard, 2023)
Rättsprocesser: PFAS-föroreningar leder till skadeståndskrav
Under de senaste åren har PFAS-föroreningar lett till stora rättsprocesser i Sverige, där både Försvarsmakten och kommunala vattenbolag har ställts till svars för förorenat dricksvatten.
Försvarsmakten tvingas betala 37 miljoner i PFAS-skadestånd
Den 1 april 2025 fastslog Högsta domstolen att Försvarsmakten måste betala 37 miljoner kronor i skadestånd till kommunala Uppsala Vatten för PFAS-föroreningar vid Ärnaområdet.
Föroreningarna tros härstamma från försvarsmaktens användning av brandskum. Uppsala Vatten stämde Försvarsmakten för sex år sedan, och efter en lång rättsprocess har domen nu vunnit laga kraft.
”Vår förhoppning är att vi kan samarbeta med Försvarsmakten kring vattenfrågor och framtida kostnader för rening av PFAS. Det är Försvarsmaktens ansvar att sanera PFAS-föroreningarna och vi är beredda att bidra med vår kompetens,” säger Tomas Ulväng, VD för Uppsala Vatten, i ett pressmeddelande.
Domen kan skapa ett prejudikat för framtida rättsfall kring PFAS.
Kallingebor kräver stora skadestånd efter PFAS-förgiftat dricksvatten
En annan uppmärksammad rättsprocess pågår i Ronneby, där 120 Kallingebor kräver skadestånd av det kommunala vattenbolaget Ronneby Miljöteknik. Summorna varierar mellan 100 000 och 230 000 kronor per person, och den totala stämningen är värd över 20 miljoner kronor.
Bakgrunden är den så kallade vattenskandalen i Kallinge, där PFAS från brandskum läckt ut i dricksvattnet och lett till förhöjda halter hos invånarna. Efter att Högsta domstolen dömde till fördel för PFAS-föreningen i ett tidigare mål har fler personer gått vidare med skadeståndskrav.
”Forskningen är tydlig: Ju mer PFAS man har i kroppen, desto sämre är det för kroppen. Rent logiskt är det att har man väldigt höga nivåer så ska man få mer ersättning,” säger advokat Markus Segerström (SVT).
Fallet i Kallinge är ett av de största i Sverige gällande PFAS och kan få långtgående konsekvenser för framtida miljörättsfall.
Vad görs för att minska PFAS i dricksvatten?
Svenska myndigheter har under de senaste åren trappat upp arbetet med att identifiera, begränsa och sanera PFAS-föroreningar i miljön och vårt dricksvatten. Detta sker genom flera samordnade insatser på global, nationell, regional och lokal nivå. Viktiga åtgärder inkluderar:
”Sverige har, genom Kemikalieinspektionen, tillsammans med myndigheter i fyra andra länder tagit fram ett omfattande förslag om att begränsa användningen av drygt 10 000 PFAS-ämnen inom EU.” – Klimat- och näringslivsdepartementet, Regeringskansliet
- Striktare gränsvärden
- Sverige har infört nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten i enlighet med EU:s dricksvattendirektiv (Livsmedelsverket). Från 2026 kommer gränsvärdet för summan av 20 PFAS-ämnen att vara 100 nanogram per liter, och ännu lägre (4 nanogram/l) för en undergrupp av särskilt farliga ämnen (PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS). Livsmedelsverket har redan rekommenderat försiktighet vid halter över dessa nivåer.
- Avancerad reningsteknik
- Flera kommuner och vattenverk har installerat avancerade filterlösningar. Dessa tekniker har visat god effekt mot PFAS och används exempelvis i Uppsala, Ronneby och Tullinge där förhöjda halter upptäckts. Dock har inte alla vattenverk möjlighet att installera sådan utrustning ännu.
- Utredningar och sanering
- Naturvårdsverket, SGI och kommunala aktörer genomför regelbundna kartläggningar av PFAS-föroreningar i mark, grundvatten och ytvatten – särskilt i närheten av brandövningsplatser och industrier. Projekt pågår för att sanera kontaminerade områden, men metoderna är kostsamma och tekniskt utmanande. Fokus ligger därför också på att stoppa nya utsläpp.
- Begränsning av användning
- MSB har arbetat med att fasa ut PFAS-haltigt brandskum inom räddningstjänsten. Sedan 2022 får inte PFAS-skum användas i övningar, och ett fullständigt förbud är under implementering.
Hur kan du själv minska din exponering?
PFAS finns i många produkter vi använder dagligen – från smink och rengöringsmedel till stekpannor och matförpackningar. Vårt dricksvatten innehåller PFAS. Men det finns konkreta saker du kan göra för att minska din exponering. Genom att välja PFAS-fria alternativ, installera vattenfilter och hålla koll på ingredienser i vardagsprodukter kan du skydda både dig själv och miljön. Att minska sin exponering för PFAS handlar både om medvetna val i vardagen och att känna till var ämnena finns.
- Använd vattenfilter i hemmet
- Installera ett NSF/ANSI 53-certifierat vattenfilter, som är testat för att reducera PFAS (t.ex. FP-filter).
- Välj miljömärkta produkter
-
Svanenmärkta produkter: Förbud mot PFAS i t.ex. rengöringsmedel, tvättmedel, diskmedel, hygienprodukter och kosmetika
-
Bra Miljöval: Svenska Naturskyddsföreningens märkning – strikta krav på kemikalieinnehåll
-
EU Ecolabel: EU-gemensam märkning som exkluderar PFAS i flera produktkategorier
-
OEKO-TEX®: Välj textiler och kläder med certifieringen OEKO-TEX® STANDARD 100, som säkerställer att produkten testats för skadliga ämnen, inklusive PFAS
-
- Läs innehållsförteckningar
- Undvik ingredienser som:
-
PTFE (polytetrafluoreten)
-
Polytef
-
Fluoropolymerer
-
Ämnen som slutar på -fluor, -perfluor, -fluoron eller -FAS
-
- Undvik ingredienser som:
- Byt ut vanliga produkter
- Non-stick stekpannor kan ersättas med gjutjärn eller rostfritt stål
- Välj naturligt smink och undvik smink med “long-lasting”/”waterproof”
- Köp endast ”vatten- och smutsavvisande” kläder som är tydligt PFAS-fria
- Byt ut engångsförpackningar mot återanvändbara förpackningar
Om NSF-certifierade PFAS-filter
För att skydda dig från PFAS i dricksvattnet kan du installera vattenfilter med verifierad effektivitet. Särskilt filter som är NSF/ANSI 53-certifierade har testats för att reducera PFAS, inklusive PFOA och PFOS. Ett exempel är världens första filter certifierat enligt NSF/ANSI 53 – FP-serien.
FP-serien
- Bred PFAS-filtrering: Tar bort PFAS-ämnen som PFOS, PFOA, PFHpA, PFHxS, PFNA, PFBS och PFDA
- Reducerar föroreningar: Minskar kemiska föroreningar som kan finnas i dricksvatten, inklusive tungmetaller
- NSF/ANSI 53-certifiering: Certifierad för reduktion av hälsofarliga ämnen, inklusive bly och PFAS
![]() |
![]() |
FP-10
|
FP-15
|
Sammanfattning
PFAS är långlivade kemikalier som använts i mängder av vardagsprodukter. De sprids i miljön och har påvisats i svenskt dricksvatten, särskilt i närheten av brandövningsplatser och industrier. Forskning visar att PFAS kan påverka hälsa och miljö allvarligt. Sverige har infört strängare gränsvärden och arbetar med sanering och avancerad rening. Men som privatperson kan du också göra skillnad genom att välja rätt produkter och installera effektiva vattenfilter hemma.
Källor
Livsmedelsverket
– PFAS i dricksvatten – nya gränsvärden och rekommendationer
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/miljogifter/pfas
Naturvårdsverket
– PFAS – per- och polyfluorerade alkylsubstanser
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/miljogifter/pfas
Kemikalieinspektionen
– PFAS – lagstiftning, utfasning och substitution
https://www.kemi.se/kemikaliehantering/pfas
Regeringskansliet
– Sveriges arbete för att begränsa PFAS inom EU
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/01/eu-forslag-begransa-pfas/
SGU – Sveriges geologiska undersökning
– PFAS i grundvatten och dricksvattenresurser
https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2023/november/pfas-i-grundvatten/
MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
– PFAS i brandskum och räddningstjänst
https://www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2022/januari/utfasning-av-pfas-i-brandskum/
National Cancer Institute (USA)
– PFAS and cancer risk
https://www.cancer.gov/about-cancer/causes-prevention/risk/substances/pfas
Environmental Health (2023)
– Immunotoxic effects of PFAS exposure: vaccine response and immune system weakening
https://ehjournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12940-023-00987-1
National Institute of Environmental Health Sciences
– PFAS and reproductive health
https://www.niehs.nih.gov/health/topics/agents/pfc/index.cfm
Harvard T.H. Chan School of Public Health
– PFAS linked to high cholesterol and cardiovascular disease
https://www.hsph.harvard.edu/news/hsph-in-the-news/pfas-chemicals-heart-health/
Uppsala Vatten – pressmeddelande (2025-04-01)
– Försvarsmakten döms till skadestånd för PFAS-föroreningar
https://www.uppsalavatten.se/nyheter/2025/forsvarsmakten-ska-betala-pfas-skadestand/
Advokatfirman Segerström (via SVT/TT)
– PFAS-skandalen i Kallinge – skadeståndsprocess
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/kallinge-pfas-rattsfall
National Sanitation Foundation (NSF)
– NSF Certifies Microfilter As the World’s First Client for NSF/ANSI 53 Total PFAS Reduction
https://www.nsf.org/news/nsf-certifies-microfilter-worlds-first-client-nsf-ansi-53-total-pfas-reduction
Svanen – Nordisk Miljömärkning
– Kriterier för rengöringsmedel och kosmetika
https://www.svanen.se/kriterier/
Bra Miljöval – Naturskyddsföreningen
– Kemikaliekrav och PFAS-förbud
https://www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval/
OEKO-TEX®
– STANDARD 100 – säker textil utan skadliga ämnen
https://www.oeko-tex.com/en/our-standards/oeko-tex-standard-100