Hur renas dricksvatten?
Vad händer egentligen med vattnet innan det kommer ur kranen? Innan sjövatten eller grundvatten blir dricksvatten passerar det olika steg i ett vattenverk. Vilka steg som används beror bland annat på var vattnet kommer ifrån och vilka egenskaper råvattnet har.
I Sverige produceras dricksvatten från både ytvatten och grundvatten. Ytvatten kommer exempelvis från sjöar och vattendrag, medan grundvatten finns under marken. Ytvatten behöver ofta genomgå fler reningssteg, medan grundvatten av god kvalitet ibland kan kräva betydligt mindre behandling. Vilken rening som behövs beror på råvattnets kvalitet och lokala förutsättningar (Svenskt Vatten).
Från råvatten till dricksvatten
Det vatten som ska bli dricksvatten kallas råvatten. Det hämtas från en vattentäkt och transporteras till ett vattenverk för behandling.
Förenklat kan processen se ut så här:
- Vattnet hämtas från en vattentäkt
- Större partiklar och annat material avskiljs
- Partiklar och vissa ämnen avskiljs genom olika reningssteg
- Vattnet filtreras
- Vattnet desinficeras vid behov
- Det färdiga dricksvattnet kontrolleras och distribueras
Det är dock viktigt att komma ihåg att alla vattenverk inte använder exakt samma process. Reningen anpassas efter råvattnets kvalitet och lokala förutsättningar.
1. Var kommer dricksvattnet ifrån?
I Sverige används både ytvatten och grundvatten för att producera dricksvatten. Grundvatten har passerat genom marken och kan därför ha andra egenskaper än ytvatten, men även grundvatten kan behöva behandlas innan det används som dricksvatten.
2. Förbehandling och silning
Större partiklar och material, som löv och grenar, avlägsnas från råvattnet. Det är det första steget i reningsprocessen.
3. Kemisk fällning
Vid vissa vattenverk tillsätts kemikalier som gör att små partiklar samlas till större flockar. Dessa kan sedan lättare avskiljas från vattnet.
4. Filtrering
Vattnet passerar genom olika typer av filter som avskiljer partiklar och andra ämnen. Vilken filtrering som används beror på vattnets kvalitet och vad som behöver avskiljas.
5. Desinfektion
För att minska risken för mikroorganismer kan vattnet desinficeras med exempelvis UV-ljus eller kemisk desinfektion. Vilken metod som används beror på råvattnet och vattenverkets reningsprocess (Svenskt Vatten).
6. Kontroller och provtagning
Vattnet kontrolleras genom provtagning och analyser av bland annat kemiska och mikrobiologiska parametrar (Livsmedelsverket). På så sätt kan vattenproducenten följa vattenkvaliteten och upptäcka eventuella förändringar.
Alla vattenverk inte använder exakt samma process. Vissa grundvattenverk kan exempelvis använda luftning/oxidation, snabbfiltrering, pH-justering och/eller desinfektion.
Från vattenverket till din kran
När vattnet har behandlats och kontrollerats är det redo att distribueras. Det färdiga dricksvattnet transporteras genom ledningsnätet och kan lagras i exempelvis reservoarer eller vattentorn innan det når kranen.
Vattnets resa är alltså inte slut när det lämnar vattenverket. Det behöver transporteras genom ett stort ledningssystem innan det når hem, skolor, restauranger och andra verksamheter.
Varför skiljer sig dricksvatten mellan olika platser?
Även om dricksvatten produceras enligt krav kan vattnets egenskaper skilja sig mellan olika områden. Det beror bland annat på vilken vattenkälla som används och vilka mineraler och andra naturliga ämnen som finns i råvattnet.
Det är en av anledningarna till att vatten kan ha olika smak, lukt och hårdhet på olika platser.
Exempelvis kan mängden kalcium och magnesium påverka vattnets hårdhet. Läs mer i vår artikel Vad är skillnaden mellan hårt och mjukt vatten?.
Behöver man rena kranvattnet hemma?
Det beror på vad du vill uppnå och vilka egenskaper vattnet har där du bor. Det kommunala vattenverket har redan behandlat och kontrollerat dricksvattnet. Ett vattenfilter hemma är därför inte samma sak som ett vattenverk. Hemma kan filtrering istället användas för att reducera specifika ämnen eller anpassa vattnets egenskaper efter individuella behov.
Olika filter är utvecklade för olika ändamål. Ett filter kan exempelvis vara utformat för att reducera partiklar, medan ett annat kan vara utvecklat för att reducera vissa organiska ämnen, PFAS eller andra specifika ämnen.
Det är därför viktigt att välja filter utifrån vad du faktiskt vill förändra i vattnet.
Hur hanteras PFAS i dricksvatten?
PFAS är en stor grupp svårnedbrytbara ämnen som har spridits i miljön och kan förekomma i bland annat mark, grundvatten, sjöar och dricksvatten. Därför ingår PFAS i kontrollen av dricksvatten när det finns anledning att undersöka förekomsten.
Sedan den 1 januari 2026 gäller svenska gränsvärden för PFAS i dricksvatten. För PFAS4 är gränsvärdet 4,0 nanogram per liter (ng/l) och för PFAS21 är gränsvärdet 100 ng/l (Livsmedelsverket). Gränsvärdena gäller vid provtagningspunkten hos användaren. PFAS4 och PFAS21 beräknas som summan av de PFAS-ämnen som ingår i respektive grupp.
Gränsvärdena innebär att dricksvattnet ska uppfylla fastställda krav. Samtidigt kan PFAS-halterna variera mellan olika vattenkällor och områden. För den som bor i ett område där PFAS har uppmätts i dricksvattnet kan ett vattenfilter vara ett sätt att ytterligare reducera PFAS-halten i det vatten som används för dricksvatten. Ett PFAS-filter kan därför fungera som ett komplement till den kommunala vattenreningen, särskilt om det finns en dokumenterad förekomst av PFAS i det lokala vattnet.
Det är samtidigt viktigt att välja en filterlösning som är avsedd för PFAS och att följa tillverkarens rekommendationer för installation, kapacitet och filterbyte.
Läs mer om vårt FP-filter för PFAS →
Vanliga frågor om dricksvattenrening
Hur renas dricksvatten?
Dricksvatten kan renas genom flera olika processer, exempelvis förbehandling, kemisk fällning, filtrering och desinfektion. Vilka steg som används beror på råvattnets kvalitet och lokala förutsättningar.
Är kranvatten redan renat?
Ja. Kranvatten från ett kommunalt vattenverk har genomgått den behandling som krävs för att produceras som dricksvatten. Exakt behandling varierar mellan olika vattenverk.
Vad är skillnaden mellan ytvatten och grundvatten?
Ytvatten finns exempelvis i sjöar och vattendrag. Grundvatten finns under marken och har filtrerats naturligt genom jordlager. De olika vattenkällorna kan därför kräva olika typer och omfattning av rening.
Tar vattenverket bort alla ämnen ur vattnet?
Nej. Målet med vattenreningen är inte att göra vattnet helt fritt från alla naturligt förekommande ämnen. Reningen anpassas efter råvattnet och de ämnen och mikroorganismer som behöver hanteras.
Varför behöver man vattenfilter hemma om vattnet redan är renat?
Det behöver man inte automatiskt. Ett vattenfilter hemma kan däremot användas för specifika behov, exempelvis för att reducera vissa ämnen eller förändra vattnets egenskaper. Det är viktigt att välja en filterlösning som är avsedd för det man vill reducera.
Kan vatten smaka olika trots att det är dricksvatten?
Ja. Vattnets mineralinnehåll och andra egenskaper kan påverka smak och lukt. Eftersom vattenkällor och reningsprocesser skiljer sig mellan olika områden kan även kranvattnets smak variera.
Vill du läsa mer om vattenkvalitet, hälsa och aktuella riktlinjer?
Utforska vår huvudsida Vatten & Hälsa → för mer information, fördjupning & källor och praktiska tips för rent och tryggt dricksvatten.
Vill du veta mer om PFAS och hur det kan påverka vattenkvaliteten?
Besök vår samlade guide om PFAS i dricksvatten.
Källor
Svenskt Vatten
Vattenverk och reningsprocesser
https://www.svensktvatten.se/vara-sakomraden/dricksvatten/vattenverk-och-reningsprocesser/
Livsmedelsverket – Kontrollwiki
Dricksvatten
https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/337
Livsmedelsverket
PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel – kontroll
https://www.livsmedelsverket.se/foretagande-regler-kontroll/dricksvattenproduktion/kontroll-pfas-miljogifter-dricksvatten-egenfangad-fisk/
Water Companys redaktion
Faktagranskad av: Water Companys redaktion
Artikeln är faktagranskad av vårt team med kompetens inom vattenkvalitet, miljö och dricksvattenstandarder, med underlag från svenska och internationella myndighetskällor.